Stötvågsbehandling – en behandlingsmetod vid långvariga smärtbesvär

Stötvågsbehandling, eller extracorporeal shockwave therapy (ESWT), är en icke-invasiv behandlingsmetod som framför allt används vid vissa långvariga besvär i senor och andra muskuloskeletala strukturer.

Forskningen visar att stötvågsbehandling kan minska smärta och förbättra funktion vid vissa tillstånd, men effekten varierar beroende på vilken diagnos som behandlas, vilken typ av stötvåg som används och hur behandlingen kombineras med annan rehabilitering.

Jag använder radial stötvågsbehandling, som är en av de former av tryckvågsbehandling som används inom muskuloskeletal rehabilitering.

Vad är radial stötvågsbehandling?

Vid radial stötvågsbehandling genereras tryckvågor som överförs till kroppen via en applikator mot det aktuella området. Vågenergin sprids från appliceringspunkten och behandlingen kan användas över relativt stora områden.

Radial och fokuserad stötvåg har olika fysikaliska egenskaper, men aktuell forskning visar inte någon tydlig generell överlägsenhet för den ena metoden när det gäller smärta eller funktion. Valet av metod beror bland annat på vilket område och vilket besvär som behandlas.

Hur fungerar stötvågsbehandling?

De exakta mekanismerna bakom effekten är inte helt klarlagda. Stötvågsbehandling kan påverka bland annat smärtupplevelse och vävnadens biologiska respons, men det är inte korrekt att beskriva behandlingen som att den helt enkelt ”ökar blodcirkulationen” eller ”startar kroppens läkning”.

Det finns forskning som talar för biologiska effekter på vävnad och nervsystem, men hur stor betydelse dessa mekanismer har för den kliniska effekten är fortfarande inte helt klarlagt.

Därför är det mer korrekt att beskriva stötvågsbehandling som en metod som kan bidra till minskad smärta och förbättrad funktion vid vissa besvär, snarare än att hävda en specifik läkningsmekanism.

Vilka besvär kan behandlas?

Stötvågsbehandling används framför allt vid vissa långvariga sen- och fästesrelaterade besvär. Exempel på områden där behandlingen kan vara aktuell är:

  • Plantar fasciit och hälbesvär
  • Tennisarmbåge och golfarmbåge
  • Vissa former av patellartendinopati
  • Vissa axelbesvär, exempelvis vid kalkrelaterad smärta
  • Andra långvariga senbesvär

Läs mer om några av de besvär där stötvågsbehandling kan vara ett behandlingsalternativ:

För exempelvis plantar fasciit finns forskning som visar att radial stötvåg kan vara ett relevant behandlingsalternativ.

Samtidigt är resultaten inte lika tydliga för alla diagnoser. Exempelvis visar en ny systematisk översikt från 2026 ingen tydlig kliniskt meningsfull effekt av stötvågsbehandling vid Achilles-tendinopati jämfört med kontrollbehandlingar.

Det är därför viktigt att bedöma varje besvär individuellt och inte se stötvågsbehandling som en generell behandling för alla typer av smärta.

Stötvåg i kombination med rehabilitering

Vid många senbesvär är belastningsanpassning och rehabiliterande träning en viktig del av behandlingen. Stötvågsbehandling kan i vissa fall användas som ett komplement för att minska smärta och underlätta rehabiliteringen.

Antalet behandlingar och behandlingsintervall anpassas efter besvär, behandlingsområde och hur du reagerar på behandlingen. I studier används ofta omkring 3–4 behandlingstillfällen, men det finns inget universellt antal som passar alla.

Förbättring kan komma gradvis och behöver inte märkas direkt efter behandlingen.

Biverkningar

Stötvågsbehandling kan ge övergående ömhet eller en tillfällig ökning av smärtan efter behandlingen. Rodnad, svullnad och mindre blåmärken kan också förekomma.

När passar stötvågsbehandling?

Stötvågsbehandling är inte lämplig för alla besvär. Innan behandling görs därför en bedömning av dina symtom och vilken typ av besvär du har.

Om stötvågsbehandling bedöms vara relevant kan den användas som en del av en större behandlingsplan, ofta tillsammans med rehabiliterande träning och anpassning av belastningen.

Sammanfattning

Stötvågsbehandling är en välstuderad, icke-invasiv behandlingsmetod som kan vara användbar vid vissa långvariga muskuloskeletala besvär, framför allt vissa sen- och fästesrelaterade problem.

Effekten varierar mellan olika diagnoser och det finns ingen garanti för att behandlingen fungerar för alla. Aktuell forskning visar inte heller någon generell överlägsenhet mellan radial och fokuserad stötvåg.

Därför är det viktigt att välja behandling utifrån vilket besvär som föreligger och att vid behov kombinera stötvågsbehandling med annan rehabilitering.

Referenser

  1. Stania M, Paw?owski M, Benduch M, et al. Efficacy of radial and focused shockwave therapy for tendinopathy: a systematic review and meta-analysis. Scientific Reports. 2026;16:7632.
  2. Hassan MI, Abdelhamed AI, Emad T, et al. Focused shock wave versus radial pressure wave therapy for musculoskeletal disorders: A systematic review and meta-analysis. Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation. 2026.
  3. Korakakis V, Whiteley R, Tzavara A, Malliaropoulos N. The effectiveness of extracorporeal shockwave therapy in common lower limb conditions: a systematic review including quantification of patient-rated pain reduction. British Journal of Sports Medicine. 2018;52:387–407.
  4. Chang KV, Chen SY, Chen WS, Tu YK, Chien KL. Comparative effectiveness of focused shock wave therapy of different intensity levels and radial shock wave therapy for treating plantar fasciitis: a systematic review and network meta-analysis. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 2012;93:1259–1268.
  5. Shockwave Therapy for Midportion and Insertional Achilles Tendinopathy: A Systematic Review With Meta-Analysis. Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy. 2026;56(5):282–299.

Rulla till toppen